Ryggmottagningen US, Ryggklinik US, Linköping

Allt började på morgonen med att min liggande sjuktransport dök om. Jag fick lägga mig på en brits som han fixade till så att det vart jätteskönt att ligga. Till och med på rygg. Chauffören var enormt trevlig måste jag säga. Det ända som var lite tråkigt på resan var att Quinten inte kunde sitta bredvid mig. Så varje gång jag skulle prata med honom på resan fick jag nästan nackspärr, inte för att det är hela världen om man inte kan se vem man pratar med. Men jag är alltid uppväxt med att man ser den man pratar med i ögonen.
 
 
Här kommer lite bilder ifrån resan till Linköping :
 
 " En nackspärrs bild "
 
" Har alltid älskat motorvägen av någon anledning "
 
" #Sommar #Resa #Lycka #2017
 
" Första sminkningen sen jag blev sjuk "
 
" Även transporterna är väldigt bra utrustade "
 
" Den här bilden motiverade mig enormt mycket för min viktnedgång, Jag satt och tänkte att vad händer egentligen om jag blir så fet att jag inte ens kan ligga på en bår. Då kommer jag ju inte kunna få hjälp om jag blir riktigt sjuk"
 
 
Ryggmottagningen US, Ryggklinik US, Linköping :
Vi var framme klockan 10:20 på Ryggkliniken i Linköping. Chauffören körde mig till mottagningen medans Quinten fick ta min legitimation och anmäla mig i receptionen som var flyttad ganska långt därifrån för att dom förmodligen håller på att bygga om på kliniken. Jag väntade i väntrummet men på grund av att jag inte kan sitta ner så blev det att jag vankade av och an och tittade på den enormt vackra konsten som fanns där på sjukhuset. Jag har för mig att jag hört någonstans att tavlorna på Linköping och Norrköpings sjukhus är ifrån ett projekt med bildelever på 90 - talet. Jag trodde inte Quinten skulle komma tillbaka ifrån receptionen för han har världens sämsta lokalsinne och det tog jättelång tid men till slut så kom han efter ca 10 minuter och sa att han som vanligt gått fel minst 3 gånger innan han hittade rätt. När vi stått tillsammans så kallade dom på en Jessica i väntrummet men då var det en annan Jessica som dom skulle ha. Klockan började bli 10:40 och min tid var klockan 10:20 så jag trodde det var min läkare som tagit fel Jessica och gick till receptionisten som sa att hon skulle titta men då dök doktorn upp i samma veva och kallade in mig. 
 
Lite bilder ifrån receptionen och väntrummet :
 
 " den stängda receptionen där dom egentligen brukar ta emot folk "
 
" Välkommen till ryggkliniken "
 
" Var tvungen att ta ett foto på den här tavlan, tyckte den var jätteläskig. Värsta spökhuset "
 
Doktorns ord :
Det var som sagt äntligen dags att komma in till doktorn. Och först trodde han att jag var en annan patient som också hette Jessica och som stod på väntlista till operation men hade åkt ner till Malmö och anmält sig där för att hon var otålig. Så han började fråga mig hur jag kände mig efter operationen. Men då fick jag ju tala om för honom att jag var där för att få en operation inte för att tala om hur det gick. Då bad han mig berätta om min stora vilket jag gjorde. Här är min historia för dom som inte har hunnit läsa den. Han ville då att jag skulle sätta mig på britsen så att han kunde undersöka mig. Han började med att ta mina reflexer och jag har ENORMT svårt att slappna av så det tog ett tag. Jag brukar försöka att fantisera om att jag inte har några ben ifrån mina knän och ner för att verkligen slappna av och till slut gick det jättebra och reflexerna var fina. Dåliga på det onda benet men det kunde man få tillbaka sa han. Sen bad han mig lägga mig ner på rygg medans han skulle lyfta mina ben rakt upp för att se hur långt det gick tills jag fick ont. Det benet som inte gör ont klarade sig nästan hela vägen upp medans jag bara kom upp ca 2-3 decimeter med det onda benet. Sen bad han mig sätta mig upp och började att trycka på mina ryggkotor och frågade vart jag har ont. Områdena där jag fick ont stämde med min röntgen bild sa han. Han frågade mig vad mitt mål för att komma till ryggkliniken var. Jag talade om för honom att jag ville operera mig så att smärtan blev mer hanterbar för att jag ska kunna träna. Han började med att svara att det va bra att jag är medveten om mina egna problem doch att jag skulle  ha en stor eloge för det. Han talade om att han ofta får in andra patienter här som vägrar att inse att dom har ett viktproblem och att deras övervikt är grunden till smärtan. Och han sa även att många patienter som inte inser att övervikten är ett problem blir antingen uppsatta på en lång väntelista för operation eller inte får någon operation alls. Sen visade han mig mina röntgenbilder och började prata om att jag har ett diskbråck på ett allvarligt ställe i ryggen och det är därför det akut måste bearbetas. Sen bad han mig tänka tillbaka till tiden då vi människor var apor och tänka på hur vi då gick och hur en schimpans ser ut i ryggen till exempel. Han talade även om för mig att inte nog med ett diskbråck så har jag 2 väldigt skadade diskar längre ner i ryggen och om dom inte kan rättas så finns det inget annat alternativ än steloperation vilket inte är något man vill när man är så ung. Först vart jag orolig för det lät som att han inte skulle ge mig en operation men där hade jag fel. Jag fick en akutoperation som kommer att ske inom 2 månaders tid. Han sa att han känner att jag är en trevlig och bra människa som är ärlig och verkligen vill ha hjälp och vill kämpa. Han berättade att jag har en jobbig tid fram över. Först ska jag opereras och efter det ska jag vänta tills ryggsåret har läkt och under tiden får jag varken lyfta tungt eller böja mig framåt. Efter läktiden ska jag börja träna och måste gå ner 32 kilo på 6 månader. Så det lär bli enormt tufft men jag är väldigt motiverad att göra det. Är enormt tacksam för att jag fick en bra och ärlig läkare som ärligt talat motiverade mig att göra något jag verkligen vill.
 
Väntan på sjuktransporten:
Dom hade jättefin konst på sjukhuset med så tänkte dela med mig av bilderna jag tog och Quinten och jag tog en kaffe i kaffe automaten och jag var enormt sugen på godis (det stod en stor godisautomat bredvid). Men jag motstod frestelsen som tur var och fick dessutom chansen att smaka ett kaffe jag aldrig smakat förut kallat Wiener Melange. Det består av häften kaffe , häften skummat mjölk och toppad med oboy. 
 
 
" jättefin konstgjord fågel i trä "
 
" jag vet inte vad det ska föreställa men kallade den häst-elefant "
 
" automaten som ville få mig att synda "'
 
" mer kaffe åt folket "
 
 
Hemresan : 
Då var det dags att åka hem. Vi fick samma chaufför som vi hade på morgonen så jag frågade honom om man kunde skjuta in britsen lite så att jag kunde se Quinten när vi pratade. Då tyckte chauffören att Quinten kunde ligga på den andra britsen. Så Quinten la sig där och jag skojade till det med Quinten och sa att nu är han med sjuk. Och hela hemresan var jätterolig. Vilken lyx att få ligga hela vägen sa Quinten och vi skrattade. Vi skojade även om att det hade varit kul om vi kunde åka till Holland liggande så här då kanske den 30 timmar långa resan inte hade varit så jobbig. 
 
 
 
 

Kommentera här: