Fortsättningen på min hårolycka som ni kunde läsa om i del 1 kommer här. Min mamma var dessvärre inte den rätta personen för att lära mig rutiner när jag var liten. Jag tvivlar inte en sekund på att hon försökte men har man 5 biologiska barn och 1 styvbarn att ta hand om kan jag tänka mig att det är mycket att hålla reda på.

 

I mitt fall så måste jag vara ärlig och säga att tandborstningen blev en av mina brister. Dock så fick jag aldrig en chans att själv lära mig hur otroligt viktigt det faktiskt är att borsta tänderna och vilka konsekvenserna faktiskt är. Jag hade nämligen inte ett ända hål under min uppväxt och det ledde till att jag trodde väl på något sätt att borsta tänderna endast var till för bättre andedräkt och att det var "bluff och båg" med att man fick hål och angrepp. Idag har jag lärt mig motsatsen.

 

Jag var 24 år gammal när det inträffade (år 2013), Jag och Quinten satt på en bänk i stan och pratade medans vi väntade på spårvagnen. Helt plötsligt säger Quinten att jag har något emellan mina tänder. Jag tar fram min lilla handspegel ur väskan och tittar och inser att halva min framtand lossnat. Jag började ju givetvis få panik och det har resulterat i 3 år av tandläkar besök tills jag till slut inte orkade mera. Jag talade gång på gång om för tandläkaren att jag behövde mera bedövning att jag hade ont och att det inte fungerade.

 

Dom fortsatte ändå att "operera" på mig. Och typ sa åt mig att jag var fjantig som var 24 år och satt och grät i tandläkarstolen. Istället för att dra ut min enormt infekterade tand så valde dom att låta den vara där för den var viktig för munnens struktur. Dom tala sedan om för mig att jag hade hål i nästan varenda tand i min mun. Tandläkarbesök efter tandläkarbesök tills dom insåg att min kropp faktiskt blev immun emot bedövningsmedlet. När jag satt där en sista gång och grät och spydde av smärta efter att dom en gång råkat borra mig i tandköttet och kört en nål igenom min läpp fick jag äntligen en remiss till specialtandvården på Vrinnevi sjukhuset där dom i värsta fall kunde söva mig och fixa mina tänder. Jag fick träffa min nya tandläkare Christian och han verkade redan enormt mycket mer seriös än mina tandläkare på Folktandvården.